FMRI Brain Scan lokaliserar julens ande

Brain Scans Explained | What is EEG, fMRI and PET scan?

Brain Scans Explained | What is EEG, fMRI and PET scan?
Anonim

Julandan lever i hjärnan, enligt en ny artikel i BMJ. Medan uppväckare brukar rita upp känslor av god vilja och merriment till boozy eggnog eller välförtjänta semesterdagar, föreslår studien, som publicerades i tidskriften årliga offbeat-science-julfrågan, att det faktiskt finns ett "julnätverk" i människans hjärna.

Forskarna bakom studien, från Köpenhamns universitet, hade ett mål: "Att upptäcka och lokalisera julens ande i människans hjärna." De var övertygade om att yuletid-andan hade ett hjärnbrott - det var bara en fråga om att hitta den.

Att klura ut var, forskarna använde en teknik som heter fMRI, som mäter mängden syreblod som bär till olika delar av hjärnan, vilket indikerar aktivitet. Tjugo danska deltagare, jämnt fördelade mellan djuphåriga julfläktar och grannar som inte firade semestern, sattes in i fMRI-scannern och visade en rad semesterrelaterade bilder, avgränsade till neutrala bilder. De är noga med att notera att "Ingen äggnog eller pepparkakor förbrukades före skanningarna."

Sammanställningen av resultaten av skanningarna hittade laget fem delar av hjärnan som var mer aktiva i människor som firar jul. Dessa områden, författarna skriver, är förknippade med andlighet, somatiska sinnen och förmågan att känna igen ansiktsemotioner. "Sammanfattningsvis" skriver de, "dessa kortikala områden utgör möjligen den neuronella korrelatet av julen i människans hjärna."

Författarna, uppenbarligen känner sig ganska jolly, ringer ut sina Krampus-esque kollegor, som avvisar fMRI som ett effektivt verktyg för att förstå känslor som offer för "bah hambug syndrom". "Naturligtvis" skriver de "i enlighet med den goda andan av semestern är vi inte överens om dessa negativa perspektiv."

Även om juletema och mildt dumt, kunde studiernas resultat - som verkligen är en undersökning av kraschen ihop av glädje, festlighet och nostalgi - kasta ljus på den neurologiska grunden för firandet av både den religiösa och sekulära sorten.